Forskning

Vad säger forskningen om ketogen kost?

En balanserad genomgång av den senaste forskningen om keto — viktminskning, diabetes, hjärnhälsa och risker.

KetoFAQ 5 min läsning

Vad säger forskningen om ketogen kost?

Vad säger forskningen om ketogen kost?

Ketogen kost har gått från att vara en behandling mot epilepsi till att bli en av världens mest diskuterade dieter. Men vad säger egentligen vetenskapen? Här går vi igenom de senaste studierna om keto och viktminskning, diabetes, psykisk hälsa och hjärt-kärlrisk — med både positiva resultat och varningsflaggor.

Bakgrund — keto som medicinsk behandling

Ketogen kost utvecklades på 1920-talet som behandling mot epilepsi hos barn och har använts medicinskt i över hundra år. Enligt NIH StatPearls är den fortfarande en etablerad behandling vid läkemedelsresistent epilepsi, där den klassiska 4:1-varianten (90 % fett, 6 % protein, 4 % kolhydrater) används under medicinsk övervakning.

Det moderna intresset för keto som kosthållning för den breda befolkningen tog fart i Sverige tack vare LCHF-rörelsen och läkaren Andreas Eenfeldt, grundare av Diet Doctor — idag världens största sajt för lågkolhydratkost.

Viktminskning — vad visar studierna?

Harvard T.H. Chan School of Public Health har sammanställt forskningen och konstaterar att ketogen kost visar kortsiktiga fördelar för viktminskning, inklusive förbättringar av totalkolesterol, blodsocker och blodtryck.

En metaanalys som Harvard refererar till fann att ketodieten gav “en något större minskning av vikt, triglycerider och blodtryck” jämfört med lågfettskost — men skillnaden efter ett år var cirka 1 kg. Det är statistiskt signifikant men blygsamt.

Livsmedelsverket i Sverige bekräftar bilden: “Ett stort antal studier har visat att olika typer av lågkolhydratkost ger något bättre viktnedgång jämfört med en mer typisk kontrollkost efter sex månader.” Men de tillägger: “Efter ett år är det ingen skillnad i viktnedgång mellan lågkolhydratkost och kontrollkost.”

Bra att veta: Den snabba initiala viktminskningen på keto beror till stor del på att kroppen tappar vatten när glykogenlagren töms. Varje gram glykogen binder ca 3 gram vatten.

Keto och typ 2-diabetes

Bland de mest lovande forskningsresultaten finns kopplingen mellan ketogen kost och blodsocker. Virta Health, ett amerikanskt hälsoföretag, har publicerat fleråriga uppföljningsstudier som visar att ketogen kost kan förbättra blodsockerkontrollen hos typ 2-diabetiker.

Diet Doctor rekommenderar lågkolhydratkost som ett verktyg för att förbättra blodsockervärden, men betonar att diabetiker som tar medicinering måste samråda med sin läkare innan de ändrar kosten, eftersom risken för hypoglykemi (farligt lågt blodsocker) ökar när kolhydratintaget minskar drastiskt.

Keto och psykisk hälsa — ny spännande forskning

En av de mest uppmärksammade studierna inom ketoforskning publicerades i mars 2024 i tidskriften Psychiatry Research. Forskare vid Stanford Medicine, ledda av Dr. Shebani Sethi, genomförde en fyra månader lång pilotstudie med 21 vuxna med schizofreni eller bipolär sjukdom.

Resultaten var anmärkningsvärda:

  • Viktnedgång: i genomsnitt 10 %
  • Midjemåttsminskning: 11 %
  • Metabolt syndrom: 29 % hade det innan studien, 0 % efteråt
  • Psykisk förbättring: 31 % i genomsnitt på klinisk bedömningsskala
  • 75 % av deltagarna upplevde kliniskt meningsfull förbättring

Studien var liten och utan kontrollgrupp, vilket begränsar slutsatserna. Men den har väckt stort intresse för vidare forskning inom området, där flera större studier planeras.

Hjärt-kärlrisk — det forskarna oroar sig för

En svensk studie publicerad i Nutrients (2025, PMC11957601) undersökte 100 frivilliga som följde LCHF-kost. Den tydliga slutsatsen var blandad:

Deltagarnas genomsnittliga kostvärden:

  • Kolhydrater: 8,7 % av energin
  • Fett: 72,3 % av energin
  • Mättat fett: 32 % av energin — mer än tre gånger svenska rekommendationer
  • Fiber: 13 g/dag — ungefär hälften av rekommenderat intag

Vad studien fann:

  • Högt kolesterolintag (0,7 g/dag i median) var kopplat till högre totalkolesterol, LDL och HDL
  • Högt natriumintag var kopplat till förhöjt blodtryck och triglycerider
  • Överraskande: kolhydrater och mättat fett visade ingen koppling till någon av de undersökta riskfaktorerna

Deltagarnas medianvärden: totalkolesterol 6,2 mmol/L, LDL 3,8 mmol/L — båda över svenska normalvärden. Forskarna rekommenderar att LCHF-ätare medvetet ökar fiberrika livsmedel och begränsar kolesterol- och saltintag.

Dietisternas Riksförbund har också rapporterat att kolesterolvärdena hos vissa patienter steg betydligt på LCHF — “trots att patienterna gått ner i vikt”. De dokumenterade i en enkätundersökning allvarliga komplikationer hos patienter med befintliga sjukdomar, inklusive leversvikt, hjärtsvikt och njurpåverkan.

Umeå universitet — pågående svensk forskning

Vid Umeå universitet pågår en randomiserad kontrollerad studie (ClinicalTrials.gov: NCT02417350) ledd av Jonas Burén och Anna Sjödin. Studien undersöker vad som händer med kroppen när unga, normalviktiga kvinnor följer LCHF-kost i fyra veckor jämfört med Nordiska Näringsrekommendationerna, med 15 veckors washout-period däremellan. Primärt utfallsmått är LDL-kolesterol. Senaste uppdatering: juli 2025.

Diet Doctors nya inriktning

Det är värt att notera att Diet Doctor under ledning av Andreas Eenfeldt på senare tid har rört sig mot en mer proteincentrerad och mättnadsbaserad approach, delvis influerad av Dr. Ted Naimans forskning. Istället för att enbart fokusera på kolhydratrestriktion betonar de nu tillräckligt proteinintag och livsmedel som ger hög mättnad — ett tecken på att även förespråkarna utvecklar sin syn baserat på ny vetenskap.

Vad kan vi dra för slutsatser?

Forskningen om ketogen kost är fortfarande i utveckling. Här är vad vi kan säga med rimlig säkerhet i skrivande stund (februari 2026):

Det finns stöd för:

  • Kortsiktig viktminskning (6 månader)
  • Förbättrat blodsocker hos typ 2-diabetiker
  • Behandling av läkemedelsresistent epilepsi (väletablerat)
  • Möjliga fördelar för psykisk hälsa (tidig forskning)

Det finns farhågor kring:

  • Långsiktig hjärt-kärlpåverkan, särskilt högt LDL
  • Lågt fiberintag och dess konsekvenser
  • Högt intag av mättat fett jämfört med svenska rekommendationer
  • Allvarliga risker för personer med befintliga sjukdomar utan medicinsk uppföljning

Osäkert:

  • Långtidseffekter bortom 2 år (få studier)
  • Om keto är överlägset andra dieter för viktkontroll på lång sikt
  • Optimalt proteinintag på keto

Sammanfattning

Vetenskapen visar att ketogen kost har tydliga kortsiktiga fördelar för viktminskning och blodsocker, och spännande tidiga resultat för psykisk hälsa. Men det finns befogade farhågor kring kolesterol, fiberintag och hjärt-kärlrisk — särskilt vid högt intag av mättat fett. Den bästa strategin är att vara informerad, följa upp dina blodvärden regelbundet och ha en dialog med vården. Ingen kosthållning passar alla, och den bästa dieten är alltid den du kan hålla långsiktigt.


Senast uppdaterad: 28 februari 2026

Ämnen

#keto #forskning #vetenskap #studier #hälsa #LCHF #ketogen kost